För de flesta bygg-, rivnings- och markåtgärder som kräver lov eller anmälan är en kontrollplan nödvändig. Denna plan fungerar som ett väsentligt dokument för att säkerställa att åtgärden lever upp till samhällets krav enligt plan- och bygglagen SFS 2010:900 (PBL). Det är byggherren som bär ansvaret för att en sådan kontrollplan upprättas och följs. I de fall där en kontrollansvarig krävs, är det dennes uppgift att stödja byggherren i processen.
Vad är en kontrollplan?
En kontrollplan enligt PBL är ett dokument som identifierar och specificerar de mest betydelsefulla kontrollerna som behövs för att säkerställa att åtgärden uppfyller de rättsliga kraven enligt PBL. Vanligtvis presenteras kontrollplanen som en strukturerad lista där följande detaljer framgår:
- Vad som ska kontrolleras
- Vem som är ansvarig för kontrollen
- När och hur kontrollen ska genomföras
- Standarder för jämförelse av kontrollresultat
- Metod för redovisning av resultatet
Syftet med kontrollplanen
Syftet med kontrollplanen är att underlätta bedömningen av om de lagstadgade kraven enligt PBL kommer att uppfyllas av den planerade åtgärden. Vid genomförandet av bygg-, rivnings- eller markåtgärder som kräver lov eller anmälan, utgör kontrollplanen grunden för kontrollsystemet enligt PBL. Den tjänar som ett dokument för att verifiera att samhällets krav, inklusive tekniska egenskapskrav, förbud mot förvanskning och varsamhetskrav, kan förväntas uppfyllas.
När behövs en kontrollplan?
En kontrollplan krävs för samtliga bygg-, rivnings- och markåtgärder som kräver lov eller anmälan. Detta inkluderar även ombyggnader, ändringar eller rivningar som är föremål för lov eller anmälan. Exempelvis krävs en kontrollplan om en byggnad används för ett helt annat ändamål eller vid installation av en eldstad. Kravet gäller även om lov ges i efterhand eller för åtgärder med tidsbegränsat bygglov.
När behövs ingen kontrollplan?
Byggnadsnämnden kan besluta att ingen kontrollplan behövs för vissa rivningsåtgärder, särskilt om det inte förekommer farligt avfall.
När ska kontrollplanen tas fram?
Det är fördelaktigt att påbörja arbetet med kontrollplanen redan under planeringsstadiet för åtgärden. Projektörer och entreprenörer med expertis inom sina områden kan identifiera kritiska moment som bör bevakas och kontrolleras. Byggherren ska senast vid det tekniska samrådet lämna in förslaget till kontrollplan, och det är rekommenderat att kontrollplanen överlämnas till byggnadsnämnden i god tid före samrådet för att underlätta planering och förberedelse.
Vem ansvarar för att ta fram kontrollplanen?
Byggherren ansvarar för att en kontrollplan tas fram för bygg- eller rivningsåtgärden. Planen bör utarbetas av byggherren med stöd av dennes organisation, inklusive entreprenörer, projektörer och andra konsulter, med assistans från en kontrollansvarig om så krävs.
Kontrollplan för etappindelade åtgärder
Vid genomförande av åtgärder i etapper kan det vara lämpligt att utarbeta separata kontrollplaner för varje etapp. Innehållet i varje plan är likartat, men de bör identifieras och specificeras enligt etappnummer och tillhörande startbesked. I situationer där ombyggnader utförs etappvis och ändringar påverkar andra delar av byggnaden, kan byggnadsnämnden bestämma att vissa ändringar ska ske vid senare tillfälle av tekniska, sociala eller ekonomiska skäl.